The VERAX Compact Flange System
The original and optimal compact flange system. Simple, Safe and Sound

Arbetarskydds styrelsen


Summary	Sweden	Norway	Other countries
EU

1993 beslutar VERAX att driva ett godkännande i Sverige till sin spets. Det som eftersträvas är ett typgodkännande så att VCF kan konkurrera på lika villkor med konvensionella flänsförband, och inte behöva explicit godkännande av varje förband vid varje installation. Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) är tillsynsmyndighet och Statens Anläggningsprovning (SA) kontrollinstans. Då vi fått motsägande munltiga svar (inget skrivet) från ASS resp SA om vem som är ansvarig för dylik handläggning beslutar vi oss för att börja med SA.

93-07-12	Förfrågan till SA angående typgodkännande av VCF
93-09-14	Möte med SA där man säger sig ej diskutera tekniska frågor utan fordrar överensstämmelse med befintliga föreskrifter och normer. SA hänvisar till ASS.
94-08-11	Förfrågan till Arbetarskyddsstyrelsen angående typgodkännande av VCF.
94-09-05	Telefonkontakt med Jan Mårtensson,ASS som ej kan svara på när dom kommer med besked.
94-11-03	Ny telefonkontakt med Jan Mårtensson som lovar besked inom november
94-11-30	Brev från ASS som återför ärendet till riksprovplats (SA), dvs de skapar en ny Moment-22 situation. Det tog ASS över 3 ½ månad att lista ut detta svar på vår förfrågan !
94-12-13	Brev till Näringsminister Sten Heckscher för att få till stånd en saklig och opartisk behandling av VCF
95-02	Ärendet överförs utan vår vetskap till Bo Barrefelt, Arbetsmarknadsdepartementet där det blir liggande.
95-05	Mats Webjörn efterforskar ärendet och hittar det hos Bo Barrefelt.
95-08-22	Möte med Bo Barrefelt. ASS berättar om det nya kontrollsystemet som har införts i samband med EU inträdet 95-01-01. Enligt Rune Andersson, ASS är numera Tryckkärlsnormerna (TKN) och Rörledningsnormerna (RN) inte längre tvingande utan endast vägledande. Mötesprotokoll av Bo Barrefelt
95-09	Telefonkontakt med Leo Odijk hos SAQ (fd SA). Han hävdar att så länge EU-direktiv saknas gäller allt det gamla, dvs TKN och RN. Då vi ber om skriftlig bekräftelse på detta svarar han att sådant har han inte tid med. SAQ kan mao inte det nya kontrollsystemet !
96-01-03	Fax till ASS med frågor inför mötet
96-01-05	Brev från ASS med deras ståndpunkter på våra frågor. Notera skrivningen i andra stycket "Begreppet minst likvärdig säkerhet innebär utvärdering av ett antal konstruktionsparametrar som skall jämföras med en referensnivå som i föreliggande fall ges av Tryckkärlsnormer 1987 och Rörledningsnormer 1978, beroende på tillämpningsområdet." Detta innebär att ASS har ingen definition på begreppet minst likvärdig säkerhet, utan referensnivån sätts av en konstruktion utfört efter nämnda normer, dvs enda sättet att uppnå minst likvärdig säkerhet är att uppfylla normerna, som vid föregående möte endast skulle vara vägledande. Dvs de är juridiskt inte bindande men däremot praktiskt.
96-01-10	Möte med Bo Barrefelt för att klarlägga ASS författningssamling (AFS). Enligt Rune Andersson finns inga hinder för ackrediterat organ att självständigt bedöma en konstruktions säkerhet, oberoende av normer.
96-02-23	Protokoll från mötet. Barrefelt anser ärendet avslutat. Notera protokollet på en sida efter fyra timmars intensiva diskussioner kring tolkningen av Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling (AFS). Inget av det vi kom fram till avseende våra frågor inför mötet finns med. Och detta skall vara ett möte på ett departement !! Jämför med Jan Webjörns minnesanteckningar från mötet. Titta speciellt på skillnaden i tolkning av AFS mellan Jan Mårtensson och Rune Andersson.
96-02-26	Begäran till Barrefelt om klarläggande av protokoll
96-03-19	Brev från ASS med ett yttrande på vårt begäran. Notera att det var Barrefelt som var mötesansvarig, men han överlåter tolkningen av vad som sades på mötet till ASS !!
96-03-xx	Möte ÅF-kontroll avseende granskning av VCF där det framgår att de pga ett hemligt undantag i deras ackreditering inte kan godkänna VCF då materialet i skruvarna inte finns med i TKN, RN eller NGS. Det är heller inte "godkänt" av ASS. Undantaget ligger inbakat i deras ackrediteringsavtal som är hemligt, men ÅF släpper ett utdrag till oss med ordalydelsen. Än en gång en Moment-22 situation. ASS säger att ackrediterat organ är fria att bedöma konstruktioner och att ASS inte får ge individuella godkännanden (se pkt 2 möte 95-08-22), samtidigt som ackrediterat organ inte får bedöma andra material än de angivna i undantaget.
96-06-06	Statsminister Göran Persson talar på nationaldagen om behovet av en "nationell samling för jobben"
96-06-26	Brev till Göran Persson "Nationell samling för jobben" med begäran om hjälp
96-06-27	Landshövding i Värmlands län, Ingemar Eliasson ber i ett brev ASS om kommentar
96-08-30	Brev från ASS till Landshövdingen med svar. Rune Andersson skriver "Föreskrifterna anger inte explicit någon säkerhetsnivå utan där uttrycks att en produkt eller anordning skall ge betryggande säkerhet. I de allmänna råden anges exempel på lösningar och konstruktioner som ger en betryggande säkerhetsnivå. Detta sätt att utforma föreskrifterna har valts för att inte hindra den tekniska utvecklingen". Visst, man får bygga vilken bil som helst (t.ex en Volvo) bara den är lika säker som en T-Ford. Och enda sättet att visa att den är (minst) lika säker som en T-Ford är att bygga en T-Ford, därför att exemplen anger endast hur man bygger en T-Ford och det är exemplen som ger säkerhetsnivån. Fiffigt ! Makalöst av Rune Andersson att påstå att detta inte skulle hindra den tekniska utvecklingen Rune Andersson undviker också att nämna att ASS behållit kontrollen över materialbedömningen så att ackrediterade organ är inte så självständiga som han låter påskina. Dessutom (sid 2) påstår han att ASS "inte utfärdar några godkännanden vare sig generellt eller individuellt" vilket är en lögn som vi upptäcker senare under året (96-09-20). ASS har fingrarna djupt i syltburken vilket Rune Andersson inte vill medge. "Den som har ansvar för att bedöma om produkten ger betryggande säkerhet utifrån gällande regler är ett ackrediterat kontrollorgan och de kan endast göra den bedömningen för den applikation där produkten skall användas". Mera osanningar vilket vi upptäcker senare (96-09-20). Notera även att det har tagit ASS två månader att svara. Ingen brådska här inte !
96-09-12	Brev från Göran Persson som anser ASS brev klarläggande och att han inget kan göra.
96-09-16	Brev till Göran Persson med invändningar mot ASS kommentarer, och ny begäran om hjälp.
96-09-20	Med ett brev från SWEDAC följer ett appendix (464kb) med en promemoria av Rune Andersson, ASS som beskriver undantaget i kontrollorganens ackreditering avseende materialbedömning. Här uppdagas sanningen om ASS roll i bedömningen av en produkt. Högst upp sid 2: "Några inskränkningar eller förbehåll finns inte i själva ackrediteringsbesluten." Dvs, formellt har samtliga ackrediterade organ rätt att helt självständigt bedöma en produkt. Dock följer följande: "I vart och ett av dessa hänvisas dock till en sammanfattande rapport över genomgångar av respektive företags verksamhet. ... På grund av bl.a ovanstående problem är de enda generellt "godkända" material som finns de som är upptagna i Tryckkärls-, Rörledningsnormen och NGS-bladen. Övriga material skall vara "godkända" av ASS. Detta innebär att vi inte kunnat acceptera det av er utgivna underlag som beskriver "materialgodkännande". Swedac har vid underhandskontakt sagt sig utgå från att alla de tre ackrediterade organen följer påpekandena i rapporten. Skulle så inte ske kan detta få betydelse när det blir aktuellt att pröva frågan om fortsatt ackreditering". Bingo! Formellt har Swedac uppfyllt riksdagens beslut om fristående kontrollorgan, men i verkligheten är de ackrediterade organen piskade att hålla sig borta från materialbedömningar genom hotet mot deras fortsatta ackreditering vilket ju är grunden för hela deras verksamhet. Vilken företagare vågar sätta sig upp mot ett dylikt hot ? Swedac har på ett fullständigt lagvidrigt sätt kringått riksdagens intensioner bara för att tillfredställa ASS vilja att behålla kontrollen om materialbedömningar. Vad " "godkända" av ASS " innebär framgår av sid 3 första stycket: "För att ett nytt material skall kunna användas inom ramarna för ackrediteringsbesluten förutsätts enligt SWEDAC:s rapporter att Arbetarskyddsstyrelsen i ett utlåtande har lämnat sitt samtycke". Notera godkända inom citationstecken, därför att ASS får formellt inte godkänna något (Se 96-08-30), men de får lämna ett utlåtande som formellt är ett icke-bindande. Men praktiskt, genom Swedac's hot om man inte följer ASS utlåtande, är det ett beslut. Till råga på allt går ett utlåtande inte att överklaga. Så här har man verkligen fått till det. ASS har total makt över materialbedömningarna hos de ackrediterade organen samtidigt som deras agerande inte kan överklagas. Rune Anderssons påståenden i brevet till Landshövdingen "Den som har ansvar för att bedöma om produkten ger betryggande säkerhet utifrån gällande regler är ett ackrediterat kontrollorgan och de kan endast göra den bedömningen för den applikation där produkten skall användas" inses nu vara en grov osanning som han är fullt medveten om.
96-10	Mats Webjörn bedriver en omfattande telefonlobbying mot Göran Perssons brevhandläggare Anna Rosenhall för att få henne att inse vad saken gäller.
96-10-30	Telefonkontakt med Anna Rosenhall som meddelar att Göran Persson överfört ärendet till Sture Nordh.
96-11-13	Brev från Anna Rosenhall som meddelar att Göran Persson överfört ärendet till Sture Nordh.
96-11-19	Telefonkontakt med Lena Berglund som säger att ärendet inte registrerat, och "Det ligger väl här någonstans. Återkommer någon gång. Borde inte ta en månad"
96-11-24	Mats Webjörn stöter ihop med Margot Wallström (s) på Clock i Karlstad och ber henne att jaga på ärendet
96-11-26	Telefonkontakt med Lena Berglund som fortfarande inte kan lämna besked
96-11-27	Telefonkontakt med Lena Berglund som meddelar att Sture Nordh begärt att få ärendet ordentligt genomgånget. Det lönade sig tydligen att prata med Margot Wallström!
96-11-29	Bo Barrefelt får ärendet av Lena Berglund. Skall gå igenom ärendet med Sture Nordh.
96-12-01	Brev (370 kb) till ASS med begäran om utlåtande för skruvelement. Rubriken lyder "Dispens för VERAX Compact Flange System". Men texten med den formella begäran lyder "Härmed hemställer vi att Arbetarskyddsstyrelsen avger ett utlåtande* ...*". Allt i enlighet med Rune Anderssons promemoria. Värt att notera är att denna typ av begäran tar c:a en vecka enligt ÅF-Kontroll. Jämför detta med ASS svarstider på våra brev som alltid tar minst 1½ månad.
96-12-05	Fax till Sture Nordh. Begäran om möte
96-12-13	Fax till Sture Nordh. Begäran om hjälp med påskyndning av ASS hantering, samt kommentarer till telefonsamtal med Rune Andersson, där han inte vill vidkännas möjligheten att begära utlåtande om material.
96-12-20	Brev från Sture Nordh. Ingen åtgärd
97-01-03	Fax till Sture Nordh med kommentarer på hans brev
97-01-15	Brev till ASS med yrkande om förbud för användning av konvensionella flänsar i kritiska tillämpningar. Detta görs för att pröva om ASS har ett genuint intresse att tillvarata arbetarnas säkerhet. Anmälan gäller förhållandet att skruvarna i konvensionella flänsförband (som enligt ASS erbjuder betryggande säkerhet) i verkligheten utsätts för dynamiska påkänningar som kan leda till utmattningsbrott. Gjord FEM-analys visar hur en dylik skruv uppför sig vid belastning. Den visar att påkänningarna är mycket höga precis under skallen vilket förklarar "oförklarliga" brott på skruv i konvensionella flänsförband.
97-01-16	Brev från ASS med beslut avseende vårt brev 97-12-01, där man skriver "I Er skrivelse anhåller ni om dispens* från kraven ...". ASS har haft vår skrivelse i 1½ månad och har under denna tid inte lyckats att läsa innantill, för i vårt brev står det visserligen Dispens* i rubriken men texten lyder "Härmed hemställer vi att Arbetarskyddsstyrelsen avger ett utlåtande ...". Sedan pekar man på ett skrivfel och hänvisar därefter ärendet till Tryckkärlsstandardiseringen (som är en förening) och lämnar därefter ärendet utan åtgärd. Intressant att notera är att den som skrivit beslutet, Jan Mårtensson, själv sitter med i de flesta av Tryckkärlsstandardiseringens kommitéer, dvs han hänvisar ärendet till sig själv
97-01-21	Brev (371kb) till ASS med ny begäran om utlåtande för skruvelement där vi endast rättat skrivfelet på referensen till TKN. För övrigt är brevet identiskt med vår första begäran 96-12-01
97-01-22	DN har en artikel om det myndighetskrångel som VERAX är utsatt för. Denna uppmärksamhet verkar inte uppskattas av ASS.
97-01-24	Brev från ÅF-Kontroll's VD Ilmar Stöckel angående vår begäran om förbud för konvensionella flänsförband där han bekräftar de påståenden vi framför, samt de läckage som förekommer med dylika konstruktioner ("mer eller mindre allmänt förekommande")
97-02-07	Fax till Sture Nordh med kommentarer till ASS beslut där bl.a otydligheten i Rune Anderssons promemoria klarläggs (sid 2 & 3): "De enda material som de ackrediterade organen för närvarande godtar på egen hand, med utgångspunkt från rapporterna från SWEDAC, är de material som finns upptagna i Rörledningsnormer 1978, Tryckkärlsnormer 1987 och NGS-bladen. För att ett material skall kunna användas inom ramarna för ackrediteringsbesluten förutsätts enligt SWEDAC:s rapporter att Arbetarskyddsstyrelsen i ett utlåtande har lämnat sitt samtycke." I vårt fall är skruven av ett generellt godkänt stål (SS-stål 23 43), upptaget i mom 4.15.1.3 i Tryckkärlsnormer 1987, men i en högre hållfasthetsklass. Vad menar ASS med material ?
97-02-10	Brev från ASS med diarienr på "yrkande om förbud" och löfte om svar under februari. Fantastiskt ! DN's artikel verkar att ha tagit skruv.
97-02-13	Brev från ASS med beslut avseende vår ansökan 97-01-21. Nu hänvisar man direkt ärendet till Tryckkärlsstandardiseringen (där ASS handläggare sitter med i de flesta kommitéerna) och lämnar därefter ärendet utan åtgärd.
97-02-18	Telefonsamtal med ASS jurist Göran Lind för att reda ut varför ASS handläggare envisas med att misstolka våra brev. Han råder oss att i rubriken byta ut Dispens till Utlåtande om material, och att första stycket omformas så att det från att ha stått "... avge ett utlåtande om skruv i visst material ..." står "... avge ett utlåtande om visst material i skruv ...". För övrigt är brevet identiskt med den föregående ansökan 97-01-21
97-02-20	Brev (388kb) till ASS med ny begäran om utlåtande för skruvelement enlighet med Göran Lind's anvisningar.
97-02-27	Brev från ASS angående vårt "yrkande om förbud". Rune Andersson skriver bl.a "Yrkesinspektionen har inte heller rapporterat några olyckor och tillbud förorsakade av brister i konvensionella flänsförband". Man anser därför att konvensionella flänsförband erbjuder betryggande säkerhet oavsett de fel i konstruktionen som vi påvisat. Fyra månader senare i Kälarne, Jämtland spårar ett tåg ur med bl.a en tankvagn innehållande etylenoxid. Detta är ett synnerligen giftigt ämne som använts som stridsgas i Vietnam. Vid urspårningen utsätts ett konvensionellt flänsförband i ett avtappningsrör på vagnen för ett böjmoment. När sedan solen börjar skina på vagnen förgasas kvarvarande etylenoxid i röret varvid trycket stiger och förbandet börjar läcka. Detta orsakar ett stort pådrag av räddningspersonalen som måste vidtaga extraordinära åtgärder för att skydda sig. Är inte detta tillbud nog för Rune Andersson ? Och skulle detta vara första gången något dylikt inträffar i Sverige ? ASS borde nog se över sina informationskanaler, för det är klart att om man sticker huvudet i sanden lär man inte upptäcka ett enda tillbud eller olycka. Se fax från Statoil med statistik på gasläckager: "Kopling (flenser, pakninger, rördeler)" står för 30% av orsakerna. Vad säger att anläggningar i Sverige skulle vara så mycket bättre än i Norge ?
97-03-05	Telefonsamtal med Rune Andersson ang ev komplettering av ansökan. Runa lovar att återkomma innan utlåtandet om ytterligare material behövs för att göra utlåtandet.
97-03-27	Brev från ASS med Utlåtande avseende vårt begäran om "utlåtande". Man bemöter inte med ett ord de tekniska sakskäl som vi anför utan säger endast att "enligt TKN-87 får endast skruvar i hållfasthetsklasserna 4.6, 5.6 och 8.8 enligt SS-ISO 898/I användas i tryckkärl". Dessutom hänvisar man till en förslag till Europadirektiv som ännu inte trätt i kraft, och slutar sedan med en bedömning att kraven i TKN-87 är välgrundade varför "styrelsen finner inga skäl att medge några avsteg från den säkerhetsnivå som normerna representerar" utan att ange några tekniska sakskäl. Notera att TKN-87 inte är ett tvingande dokument. Det finns inget som tvingar ASS att följa dess innehåll, utan man har full frihet att självständigt fatta beslut. Dessutom begär man på slutet information om Bulten materialstandard för att kunna "ta ställning till denna del". Detta trots att vi bett Rune Andersson 97-03-05 att återkomma innan utlåtandet skrevs om han saknade någon information. Ytterligare ett exempel pån ASS synnerligen ogina inställning till nytänkande företag.
97-04-0?	Brev till ASS med Bulten materialstandard A100
97-04-01	Brev till Sture Nordh med utförliga kommentarer till ASS utlåtande och begäran om möte.
97-04-29	Brev till ASS med begäran om tekniska sakskäl bakom utlåtande. Detta för att vara säkra på att de inte bara har glömt att ange sina skäl till utlåtandet.
97-05-16	Telefonsamtal med ASS jurist Göran Lind angående hur man överklagar ett utlåtande som egentligen inte går att överklaga.
97-05-18	Brev till ASS med överklagande av utlåtande
97-05-29	Brev från ASS med svar på "begäran om tekniska sakskäl". Inga sakskäl anges. På slutet meddelas att Europadirektivet för tryckbärande anordningar har antagits av ministerrådet och fastställts av parlamentet. Det väsentliga är dock att det inte träder ikraft förränn 1999, varför ASS fortfarande inte har någon rätt att använda detta dokument som grund för sina utlåtanden.
97-06-26	ASS sänder överklagandet till Länsrätten
97-06-27	Brev från professor Thomas G F Graymed, University of Strathclyde med kommentarer på VERAX tekniska påståenden i begäran om utlåtande.
97-06-30	Brev från Dr G. Thompson, UMIST med kommentarer på VERAX tekniska påståenden i begäran om utlåtande.
97-07-02	Möte med Sture Nordh med en yrkande till regeringen att tillse att ackrediterade organ i sin hantering av enskilda ärenden blir oberoende av myndighet, dvs ASS. Sture Nordh ger ärendet till Bo Barrefelt med högsta prioritet. Bo Barrefelt var ansvarig för mötet, men har sedan inte preseterat något mötesprotokoll. Dvs det finns inget officiellt dokument om det möte som tog oss ett år att få till stånd. Hans tidigare möten har i och för sig präglats av urusla mötesprotkoll men detta är definitivt ett bottenrekord !
97-09-25	Brev med vår inlaga till länsrätten
97-10-10	Brev från ASS med Utlåtande avseende A4 100 vårt begäran om "utlåtande". Man påstår att Bulten Stainless standard inte anger någon lägsta garanterad brottförlängning, vilket är helt fel. Men som vanligt är det ASS handläggare som inte klarar av att läsa tekniska dokument om beteckningarna i kolumnerna inte stämmer till 110% med vad de förväntar sig. Standarden anger mycket tydligt "Elongation min = 0,2xd" för "Property class = 100". Vår ansökan avslås med att "det enligt styrelsens bedömning uppenbart att varken kravet i Tryckkärlsnormer 1987 eller kravet i Europadirektivet för tryckbärande anordningar uppfylls vad gäller lägsta godtagbara brottförlängning för ett fästelement".
97-11-04	Yttrande från SWEDAC med anledning av vårt yrkande 97-07-01 till regeringen. Där anger man att kraven på opartiskhet och oberoende hos kontrollorganen främst är att de inte skall ha något eget (kommersiellt) intresse av utgången av bedömningen.Och då sektoransvarig myndighet inte har några kommersiella intressen i provningen är det inte någon konflikt att kontrollorganet måste ta hänsyn till myndighetens krav ("utlåtande"). Och sen påstår GD Lars Ettarp att vårt yrkande om kontrollorganens oberoende av myndighet skulle stå i strid med myndighetens rätt att utfärda föreskrifter. GD har tydligen glömt bort allt som står i propositionen om "Marknadskontroll" (1993/94:161) som ligger till grund för SWEDAC's acrediteringsarbete. Där framgår tydligt att myndigheten skall ägna sig åt "Marknadskontroll" efter produktens marknadsintroduktion. "Denna är - i motsats till bedömning av överensstämmelse (med föreskrifter) före marknadstillträdet - en statlig uppgift."
98-01	Telefonkontakt med Bo Barrefelt med förfrågan vad som har hänt i ärendet. Enligt honom har ärendet varit på remiss redan ett par månader, "men det är klart, VERAX borde kanske också ha fått uttala sig". Han lovar att vi skall få ta del i ärendet. Sen dess har dock inget hänt. Vad håller han på med ??? Hanterar Arbetsmarknads departementet alla ärenden lika slappt ? Eller är vi utsatta för specialbehandling ?
98-01-16	På grund av att ASS ett flertal tillfällen muntligen framfört farhågor om brott i höghållfast skruv skickar vi ett brev till ASS med fråga om de känner till något fall med oförklarliga sprödbrott i höghållfast rostfri skruv.
98-02-12	Brev från ASS med svar där de säger sig inte känna till något fall av sprödbrott i höghållfast rostfri skruv
98-05-13	Yttrande från ASS avseende vårt yrkande till regeringen, där man håller med SWEDAC i deras tolkning. Inte underligt ! Annars skulle dom ju erkänna att dom själva gjort fel. .
98-05-19	Beslut från länsrätten där de avvisar överklagandet .
98-06-12	Ärendet överklagas till kammarrätten då vi anser att deras beslut fattats på felaktiga grunder.
98-06-16	Brev till Göran Persson och Sture Nordh för att få klarhet i varför inget hänt på ett år med vår yrkande till regeringen.
99-10-22	Vice näringsminister Mona Sahlin (s) sitter i "heta stolen" på Tekniska Mässan i Älvsjö och berättar om hur kul det är att vara småföretagare. Efteråt ges möjlighet att ställa frågor till ministern. Vår första fråga är vem i Sverige som är högst ansvarig för att byråkratiska hinder mot teknisk utveckling undanröjs. "Det är jag" svarar hon då. Äntligen har vi kommit till toppen av pyramiden ! Jag börjar redogöra för ärendet, och nämner att statssekreterare Ingolf Berg är insatt. Då ber ministern att få återkomma efter att hon har pratat med Ingolf.
99-10-25 -- 99-11-01	Vi har ett stort antal telefonsamtal med Mona S sekreterare för att försöka komma fram till minstern så att diskussionen från Tekniska Mässan kan fortsätta. Vid varje samtal förklarar vi ärendet och att ministern faktiskt har en oavslutad diskussion med oss. Men inget händer ...
99-11-02	Sekreteraren ber oss nu att skriftligen lägga fram hela ärendet. Hur förklarar man ett tekniskt, juridiskt och byråkratiskt komplicerat ärende för en sekreterare så att hon förstår att detta är nåt som faktiskt rör ministern ??? Dessutom skall det inte vara kort ! Nåväl, det blir en populär-version av vad problemet gäller.
99-11-03 --	Ärendet trillar ned till Lars von Ehrenheim, handläggare hos Mona S. Vi får återigen börja om från början med att förklara vad ärendet gäller och att det är ministern vi vill prata med. Sedan kontaktar vi honom minst en gång i veckan för att ta reda på vad som händer. Svaret blir mest att inget hänt sen förra veckan, eller att han inte lyckats förklara ärendet för sin chef som därför avslagit det som ointressant.
99-12-31	Näringsdepartementet har en stor annonsbilaga i DN där det bl.a finns en länk till deras hemsida på vilken man kan skicka brev direkt till Björn Rosengren och Mona Sahlin. Vi skriver då in ett meddelande och ber någon av ministrarna att kontakta oss då handläggaren uppenbarligen inte förmår att sätta sig in i problemen.Samtidigt märker vi meddelandet att det skall publiceras bland övriga inlägg (vilket inte görs !)
00-01-19	Telefonkontakt med Bo Barrefelt för att återigen försöka reda ut vad som hänt med vårt yrkande. Enligt honom har inget beslut fattats i ärendet, men han lovar att vi åtminstone skall få ta del av SWEDAC's och ASS yttranden. "Men, regeringen får väl fatta beslut i äredet, men då blir det så att dom avslår er yrkan". Jovisst, gissa på vems inrådan ?
00-01-20	Brev från Barrefelt med SWEDAC's och ASS yttranden på vårt yrkande. Men nu säger man att om vi inte inkommer med ytterligare synpunkter före 18 feb så avskrivs ärendet. ASS fick komma med sitt yttrande när det behagade dom, vi får mindre än en månad ! Näringsdepartementet gör tydligen allt i sin makt för att slippa ta beslut i äredet. Dom vet uppenbarligen att dom sitter med skägget i brevlådan.